|
| . |
|
. Bredablicks projekt och uppdrag Bredablick drivs av Tove Stjärna och Lotta Fernstål. Vi startade Bredablick utifrån en gemensam vilja att överbrygga olika delar av den arkeologiska världen. Eftersom vi har lite olika arbetserfarenheter men en gemensam bas inom universitetsforskningen kompletterar vi varandra väl och våra sammanlagda erfarenheter spänner över stora delar av arkeologins olika arbetsområden. Bredablicks kontaktnät inom arkeologibranschen är dessutom stort, vilket gör att vi har många arkeologer att ta hjälp av för olika uppdrag och för att utnyttja olika specialistkunskaper. Tove Stjärna Jag är doktorand i arkeologi vid Stockholms universitet och skriver en avhandling om bronsålder i Södermanland med speciellt fokus på skeppssättningar. Jag har flera års pedagogisk erfarenhet av till exempel guidningar, forntida hantverk och barnverksamhet från bland annat Birka. Lotta Fernstål År 2004 erhöll jag min doktorsexamen i arkeologi från Stockholms universitet. I avhandlingen arbetade jag med romersk järnålder i Skandinavien och framförallt i Mälarområdet, kontinentala kontakter och rika kvinnogravar. Titeln är Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X. För närvarande driver jag ett forskningsprojekt rörande Libanon och dess förhistoria samtidigt som jag arbetar med Bredablick arkeologi. Jag har även arbetat vid ett flertal arkeologiska utgrävningar, både i Sverige och utomlands, samt undervisat i grundskola och vid universitet. Bredablicks projekt och uppdrag Här följer ett urval av av Bredablicks uppdrag och projekt inom de olika områden vi är verksamma:
Ta gärna en titt i våra olika tryckmaterial för extra information rörande vår verksamhet. De är alla i pdf-format. Fler kommer läggas ut efter hand. Ut i kulturen. Guidade turer med Bredablick arkeologi Arkeologiska undersökningar i Väster Hacksta (broschyr) Arkeologiska undersökningar i Väster Hacksta (informationsskylt) Asknäs gårdsbrännarfest 22-23 juli 2006 Namnet Bredablick tilltalar oss av flera anledningar. Inte minst för att det inom arkeologin är viktigt att i tolkningar och utövande vara vidsynt, ha breda perspektiv och vara öppen för det oväntade. I den norröna mytologin var Bredablick guden Balders boning och den vänligaste platsen på jorden. I modern tid har namnet använts många gånger innan oss och på flera olika företeelser, särskilt under den nationalromantiska tiden kring förra sekelskiftet. Idag finns flera kaféer runt om i Sverige som heter Bredablick och det är också ett ganska vanligt namn på bostadsrättsföreningar. Förr kunde även vackert belägna villor och kuranstalter få namnet Bredablick. Bredablick på Skansen Det mest kända Bredablick torde dock vara utsiktstornet på Skansen som uppfördes under 1870-talet av Fredrik Adolf Wästberg. Skansen grundades inte förrän 1891 och innan dess kallades tornet för ”belvederen Westemansberg” eller bara ”belvedären” (från italienskans bello, skön, och vedere, se). Platsen kallades Tallbacken. Tornet köptes in av Skansen 1892 och fick namnet Bredablick året därpå. Anspelningen på vid utsikt är tydlig, och eftersom namnet härrör ur den fornnordiska mytologin passade det extra bra in i det nationalromantiska projekt som Skansen utgjorde. Bredablick – en tidskrift för alla Kring förra sekelskiftet fanns även tidningar med namnet Bredablick, bland annat månadsmagasinet Bredablick – skönliterär-vetenskaplig tidskrift för alla som gavs ut i Stockholm mellan 1899 och 1903. Ett nummer kostade 20 öre medan en helårsprenumeration kostade 2 kronor och ett halvår 1 krona och 20 öre. För detta erhöll man en tidskrift med ett ambitiöst program. Skribenterna rörde sig både inom vetenskapens, konstens, industrins, skönlitteraturens, politikens och dagskrönikornas fält. Detta resulterade i en fascinerande blandning av artiklar med titlar som Magnetiska människor; Flytande luft som läkemedel; Tre socialister om socialismen; Lifvets uppkomst och odödlighetsproblemet ur naturvetenskaplig synpunkt; Amana – ett religiöst-kommunistiskt samhälle; Polarforskningens uppgifter; Biet som hygieniker; Kinas japanisering; Libanons cedrar och Sportande kvinnor. Flera av artiklarna var översatta eller fritt återgivna från internationella tidskrifter. Exempel på skönlitterära alster utgörs av Den förste brännvinsbrännaren av Leo Tolstoy och I en vrå av Paris som översatts från engelska. Tidskriftens motto hämtades från Esaias Tegnérs Fritjofs saga från 1825 och löd ”Ser dig intet mänskligt öga, Odens öga ser dig visst”. |
|
 |
